Jag har lokalsinne som en lyktstolpe. Jag hittar inte från Åbo centrum till hamnen fast jag har kört dit hur många gånger som helst. Jag tappar bort mig precis var som helst, när som helst. När M och jag var och simmade i veckoslutet, valde vi den nyöppnade simhallen i Impivaara. Snyggt, stort och modernt var det, och mitt i hela härligheten låg en simbassäng stor som Luxemburg. Vi tittade båda på den och vadade ner i den lite tveksamt. Jaa-a, tyckte M, nog är det väl bara att börja i ena ändan? Och så gjorde vi. Halvvägs till andra ändan var jag säker på att jag hade simmat runt i cirklar och aldrig skulle hitta tillbaka; jag hade ju redan simmat förbi den där bojen för 10 minuter sedan! Jag började redan skriva mitt farväl-brev till mamma i huvudet, och ångrade att jag aldrig lämnade tillbaka den där Tupperware-burken hon tyckte så mycket om. Den där bassängen var så stor att vi nådde vårt mål på en kilometer efter bara ett varv.
När vi äntligen hittade upp ur bassängen igen, tyckte vi ju att vi hade gjort oss förtjänta av en lång stund i bubbelpoolen, men ve och fasa, det fanns ju ingen sådan! Vem bygger en fin ny simhall och glömmer bubbelpoolen? Oförlåtligt, säger jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar